VAD ÄR STRESS?
INFORMATION OM STRESS OCH DESS EFFEKTER!
Av Tor Dagerberg
Känns stress som
ett uttjatat ämne? Tyvärr har vi inte på långa vägar sett slutet på problemet.
Kostnaderna här i Sverige för sjukskrivningar ökade med 25 miljoner kronor i
början av 2000-talet - om dagen! - enligt siffror från Socialstyrelsen 2004.
Och då har vi inte ens räknat med det personliga lidandet.
Även om det
skrivits och talats mycket om stress, så vet de flesta så lite om det att de
inte känner igen det ens när det drabbar dem själva eller någon närstående.
Stress, utmattning och utbrändhet är stora problem idag och det är viktigt för
oss alla att känna till varningstecknen.
Stress är inte
bara något mentalt, utan i högsta grad något fysiskt också. Under stress
utlöser hjärnan signaler för att våra binjurar ska producera stresshormoner, så
att vi kan öka takten och hinna med mer. Pågår stressen länge får vi en
rundgång av stresshormoner som mattar ut binjurarna och slår ner på takten av
signalerna i hjärnan. Då blir vi trötta och får en mängd olika fysiska problem.
Texten som följer
ställer lite krav på dig som läser. Bryt det snabba, hetsiga sättet som vi lärt
oss att ta in information på internet. Ta några minuter extra, skriv gärna ut
sidan och läs den i lugn och ro, kanske flera gånger i din egen takt.
ÄR DET
ALLVARLIGT?
De flesta tror att
stress är ett övergående tillstånd, som inte är särskilt allvarligt. Och så kan
det vara. Problemet är att de flesta inte lärt sig att känna igen vad som är
allvarliga symtom vid stress och vad som inte är det. Ännu svårare verkar det
vara att relatera sådana symtom till sig själv, ungefär som man vanligtvis
reagerar vid andra slags problem. Man vill inte gärna kännas vid att man har
problem eller är sjuk på något vis. Dessutom har vi alla våra egna
referensramar till vad stress är för oss. Det vi tycker är normalt kanske är
jättestressigt för någon annan. Vilket kan få oss att tro att andra kanske har
det stressigt, men inte jag själv.
UTARBETAD,
UTMATTAD OCH UTBRÄND
Utmattning och
utbrändhet är idag vanliga och omdiskuterade begrepp som beskriver vad som
händer oss när vi lever under stress en längre tid. Här förklarar jag hur det
går till och vad det är för skillnad på att vara utarbetad, utmattad och hamna
i sjukdomstillsståndet utbränd
(utmattningsdepression) eller uttrycket som också används av en del forskare:
hjärnstress (källa: Christina Doctare).
När vi lever under
stress en längre tid så händer det saker i hjärnan. Det kan vara på grund av
stark stress, t ex mycket allvarliga saker som katastrofer, krig, mänskligt
förtryck, misshandel eller psykisk terror. Men för de flesta av oss, som tur
är, utsätts vi inte för det. Allvarlig stress uppkommer också när vi lever i en
mijlö med annan stark stress. Kanske arbetsmässig, emotionell,social eller om kraven
på andra sätt är höga omkring oss eller inom oss. Men det kan också ske bara
genom att vi lever med ett konstant högt tempo i många år utan för tillfället
vara extremt stressade.
Hjärnan börjar då
utsöndra signaler till binjurarna. Binjurar som är hormonproducerande körtlar,
börjar då utsöndra stresshormonerna: adrenalin, noradrenalin och kortisol. Alla tre utsöndras så att vi kan lägga in en
växel till och öka tempot. Det här kallas för HPA-axeln och är en allmän
beskrivning om hur stresshormoner startar igång våra system för att öka takten.
Det finns utförligare beskrivning av HPA-axeln längre ner.
De tre
stresshormonerna gör lite olika saker;
- adrenalin gör att
vi kan ha högt tempo och hålla många bollar i luften och tycka att det är
jättekul att ha koll på många saker och ha flera projekt på gång samtigt.
- noradrenalinet
spänner musklerna och håller alla sinnen på helspänn.
- kortisolets uppgift är att stänga av, både fysiskt och
psykiskt så att vi inte märker hur stressigt vi har det och hur trötta vi
egentligen är.
Det här är urgamla
funktioner som gör att en del av nervsystemet aktiveras för att träda in i
farliga, hotfulla situationer där vi behöver de här nedärvda
överlevnadsinstinkterna som heter "fly eller fäkta" eller den
engelska termen "fight or flight". Det tredje är att lägga oss ner
och spela död. Vanligt att se i djurvärlden. De här instinkterna har hjälpt oss
människor att överleva som art.
Det finns också
ett extra hormon i binjurarna som ska dämpa effekterna av de andra tre
hormonerna när de varit pågått för länge. Det heter DHEA
(dihydroepiandrosteron). Det orkar inte heller hålla
emot för länge och tröttar också ut oss när det inte orkar stå emot den
långvariga stressen.
JOBBA HÖGST FYRA
TIMMAR I STRÄCK
De här stressreaktionerna
i kroppen är alltså funktionella och bra när man behöver slåss eller överleva
under korta stunder. Men det är inte meningen att vi ska ha det så dag ut och
dag in. Men när man levt under stress en tid blir man utarbetad. Kortisol ska helst inte vara högt i mer än fyra(!) timmar timmar i sträck. Därför är det viktigt att vara noga med
att ta raster under dagen och inte ha "arbetsluncher". Fortsättter man utan rast och har ett ständigt påslag av kortisol i blodet börjar kroppen snart bli utarbetad.
De första tecknen
på utarbetning är att det blir svårt att varva ner när man är ledig. Det blir
svårt att koppla av och göra "ingenting".Tankarna surrar och man vaknar ofta på nätterna.
Prestationsdrömmar. Men det här tillståndet återhämtar man sig efter om man får
vila och sova ut ordentligt.
Fortsätter man i
det här tempot utan att göra en förändring blir man snart utmattad, somnar som
en stock av utmattning framför tv:n, men när man väl ska sova sitter man uppe
uppkopplad för att förbereda sig för morgondagens möte eller hinna svara på
alla mail. Man känner sig aldrig utvilad, sover dåligt och har svårt att komma
upp på morgonen. Sömn och vila hjälper inte. Social trötthet. Man orkar inte
med vänner och bekanta. Man har ont i kroppen. Det börjar bli svårt att
koncentrera sig och att prioritera vad som är viktigt. Man glömmer lätt viktiga
och oviktiga saker.
Till sist kan man
bli utbränd. Det är ett sjukdomstillstånd som inte är det samma som är att vara
utarbetad eller utmattad. Hjärnan kan inte stänga av impulserna som ska stoppa
produktionen av stresshormer. Den har då gått in ett
stresstillstånd som hämmar viktiga neurotransmittorer
som gör att den inte fungerar på ett normalt sätt. Det är såna
signaler som gör att vi mår bra och fungerar normalt som t ex dopamin, oxytocin och serotonin. Detta här är att vara utbränd, att
ha hjärnstress eller som läkarna kallar det, utmattningsdepression p g a att just dessa neurotransmittorer
inte funkar som de ska och då blir man trött och deprimerad, kraftlös, så trött
att man kanske inte ens kommer upp ur sängen.
Jag arbetar nu med
en behandling, för att ta sig ur denna negativa spiral, som jag själv utvecklat
genom min kliniska erfarenhet av att behandlat 100-tals personer med denna
problematik de senaste 13 åren.
HPA-AXELN drar igång.
Här kommer en
förklaring på vad som häner fysiologiskt i kroppen
vid stress. Känns det här för krångligt att ta in så hoppa över det.
HPA-AXELN
Hypothalamus
Pituitary-hypofysen
Adrenal-binjurar
När vi lever under
stress och kroppen måste öka takten utsöndrar hypothalamus
ett hormon som heter corticotropin (CRH). Det
signalerar till hypofysen att börja producera ett annat hormon som heter ACTH.
Det hormonet i sin tur signalerar till binjurarna att börja producera
adrenalin, noradrenalin och kortisol. När
stresshormonet kortisol( från glucokortitropin) är riktigt högt i blodet
"läser" hjärnan av det och ska då sluta producera corticotropin
(CRH), det som utlöste det hela från början, som en signal till kroppen att
inte producera mera stresshormoner. En konstant hög nivå av kortisol
i blodet är inte normalt och hjärnan har då detta naturliga
"feedback" system som ska slå av impulserna att producera
stresshormoner.
Förändrar man inte
situationen, eller om inte den förändras utifrån och stressen fortsätter att
vara hög, blir det ett överslag av corticotropin
(CRH). "Feedback" systemet fungerar inte längre. Hjärnan fortsätter
då att skicka signaler till hypofysen (ACTH) och till binjurarna, så att man
får en rundgång i kroppen. När corticotropinet inte
upphör och kortisolet alltid är högt hämmas förmågan
att bilda DHEA, det hormon som skulle hjälpa oss att
dämpa effekterna av stresshormoner i binjurarna. Då hämmas snart olika neurotransmittorer i hjärnan (serotinin,
dopamin och oxytocin, acetylkolin,
tillväxthormon och könshormoner) och man har komit in
ett tillstånd som kallas att vara utbränd, ha hjärnstress eller
utmattningsdepression. Det är alltså inte fråga om en vanlig depression eller
att att man mår så här p g a
att man är deprimerad från början, men eftersom dessa neurotransmittorer
sjunker dramatisk blir man deprimerad. Det handlar inte heller om att man är
lite för trött och behöver sova en stund. Det är mycket allvarligare än det.
Hjärnan har gått in ett stresstillstånd där normala funktioner inte längre
fungerar och kroppen inte får de signaler som den brukar. Vi orkar ingenting
varken fysiskt, psykiskt eller mentalt.
Går inte att
träna bort.
Ett av de
vanligaste symtomen är att man har ont i kroppen. Noradrenalin gör att
musklerna spänner sig konstant så man ska känna sig alert och aktiv. Hela
nervsystemet är på högspänning. Käkarna och diafragman börjar bli spända,
muskelspänningar i t ex vader, axlar nacke ökar, det kan bli tryck över bröstet
med besvär med andningen där man lätt tror att det är en hjärtinfarkt på gång.
Man tror att man börjat belasta konstigt, sitter fel, bär för mycket, sover i
en dålig säng eller med fel kudde osv. Men det är bara utlösande faktorer. Hela
kroppen är i ett högspänningsläge, även om vi kanske inte är helt medvetna om
det.
Vi har ju lärt oss
att bara man tränar blir allt bra i kroppen, så många börjar träna, ibland
väldigt hårt, för att försöka få bort spänningarna. Det är i det här läget
mycket synd, eftersom träning i det här läget egentligen bara ökar spänningarna
eftersom nor -och adrenalinpåslaget blir ännu högre
och kommer att trötta ut en ännu mer. Den här sortens spänning går inte att
träna bort. Även om all sorts aktivitet, naturligtvis, är bra i vanliga fall
och träning är ett bra sätt göra sig av med stresshormoner. Har det däremot
gått alldeles för långt ökar spänning vid hård träning och effekten blir den
motsatta. I det här läget finns det mycket mer väsentliga saker man ska göra
för att tillfriskna, än att öka kraven och den fysiska belastningen. Lugna promenader
kan gå bra så även mjuka saker som Qi gong,
meditation eller lugn form av yoga (inte poweryoga).
Men i början funkar oftast inte det heller. Då är det bästa att inte anstränga
sig alls tills man orkar. Viktigaste är att det man gör inte är kravfyllt.
Varningssignaler:
Egentligen är
kroppens varningsignaler tydliga - en massa problem
börjar uppstå som du kan uppmärksamma. Få personer har alla dessa symtom, men
oftast ett eller flera. Alla symtom är övergående när stressproblematiken blir
bättre.
Glöm inte att de inviduella symtomen också kan vara indikation på en annan
sjukdom. Var snäll och lär dig känna efter och lyssna på vad din kropp försöker
säga dig:
Svag och skör tarmslemhinna. Lätt att få störningar i matsmältningen t.ex.
uppsvälldhet och ont efter mat eller mag- och tarmkatarrer. Candidabesvär
och svampinfektioner. Förstoppning och/eller lös i magen. IBS eller colon irritabile.
Försvagat immunförsvar. Man börjar att lätt få
infektioner eller inflammationer i kroppen. Ont i kroppen. Många beskriver
oförklarliga besvär och " märklig" värk som
uppstått eller kommer och går. Och t ex förkylningar som återkommer eller inte
går över.
Försämrad lever avgiftning. Märker man inte så lätt förutom att man börjar tåla
alkohol dåligt t o m ett glas vin kan göra en sjuk. Även plötsliga hudbesvär
eller klåda uppstår spontant eller efter t ex en penicillinkur.
Dålig REM-sömn. Dålig REM-sömn innebär att även fast man kanske sover hela nätterna
kommer man inte ner tillräckligt djupt och känner sig, och är inte, ordentligt
utvilad. Men det börjar också bli svårt att sova en hel natt.De flesta vaknar flera gånger per natt.
Får det pågå länge påverkas sköldkörteln och vi får fel på ämnesomsättningen.
Många går lätt upp i vikt utan att förändra matvanorna, men många magrar också
kraftigt, det kan slå åt bägge håll. Lätt att bli labil med agressioner
och gråt som är svår att kontrollera. Okontrollerbar trötthet (sömnighet, ej utmattning). Okontrollerade svettningar eller känsla av
kyla. Det kan leda till att man får hormonella störningar på sköldkörteln. Men
man kan även ha mycket symtom på sköldkörtelstörning utan att ha fel på
hormonerna s k hypothyreiodos
2.
Sockerstörningar.
Lätt att förväxla med sköldkörtelstörning. Ökat behov av sötsaker.Forskning vid b la Sahlgrens sjukhuset har visat att
när HPA-axeln är ur spel får du lätt fel på sockernivåerna i kroppen. När
energi behövs och det finns ingen att ta av, tas det av depåerna (fetterna). Svänger
det här mycket och ofta får vi ofta sockertoppar och sockerfall med
överansträngd bukspottkörtel och som kan i slutändan leda till diabetes 2. Inte
självklart p g a övervikt eller dåliga matvanor utan
man utvecklar en intolerans mot ditt eget insulin p g a stresshormonernas
rundgång.
Hjärtrusning.
Inget farligt även om många upplever det som väldigt obehagligt. Uppkommer ofta
när man lägger sig på kvällen.Det
känns som om hjärtat slår hårt och fort. Ett direkt resultat när nivåerna av
fria radikaler är höga i kroppen. (Den mängd celler som bryts ner sker fortare
än produktionen av nya).
Ångest, panikångest och depression. Neurotransmittorer
i hjärnan som gör att vi mår bra sjunker - serotonin, dopamin och oxytocin. Vi går in i en drepression.
Ångest, panikångest. Apati, uppgivenhet och sorg. Därför skriver läkare ut SSRI-preparat för att höja serotoninet.
Sexlusten. För
många så avtar sexlusten radikalt eller försvinner helt. Mängden sexhormoner
sjunker också och det här kan vara en bidragande orsak till att ha problem med
att bli gravid.
Neurologiska
sensationer. Domningar, pirrningar eller stickningar i kroppen. Oftast i armar
och/eller ben i ena kroppshalvan. Liknar indikationer på MS eller stroke, men
behöver inte alls vara det. Vid såna symtom ska alltid
försöka få en neurologisk undersökning för att eliminera allvarliga störningar.
Kognitiva besvär. Vid utbrändhet får man så kallade kognitiva besvär. Det
betyder att hjärnan får svårt att utföra de mest enkla saker. Man får svårt att
komma ihåg saker, svårt att ta in information. Man får svårt att fokusera och
koncentrera sig. Det blir svårt att ta de mest enkla beslut, omöjligt att
prioritera och hjärnan får mycket svårt att hantera situationer som innehåller
mycket information. Man förstår inte vad som sägs, ser inte hela bilden. och man blir väldigt lätt trött av för mycket intryck.
Man kan få ökat blodtryck med risk för hjärtattack eller stroke. Det är alltså
väldigt allvarliga följder som kan bli om man ignorerar signalerna. Flera
människor per år dör i något man heter "Karoshi"
total kroppslig kollaps eller plötslig vuxendöd p g a
att stressen gått så långt att allt bara plötsligt stannar.(inte så vanligt i
Sverige, men har förekommit.)
Vi kan lätt se här
hur fysiska symtom börjar uppstå. Känner du igen dig är det dags att stanna
upp!!
Positiv stress?
Stress är stress och är egentligen inte naturligt i en vardagssituation. Det är
en varningssignal för hjärnan att aktivera "fly eller fäkta"
instinkterna. Det är nedärvda varningssignaler som ska tala om för oss att en
hotande situation har uppkommit. Grundläggande varningssignaler i den s k reptilhjärnan vaknar (hippocampus
och amygdala) och försöker hitta lösningar för oss
att komma ur det här på snabbast möjliga sätt med livet i behåll. Mycket
baserat på tidigare farliga, stressiga situationer. Adrenalinet ökar för att
försöka hitta lösningar. Noradrenalinet sätter alla sinnen på helspänn. Det är
det här som känns positivt. Vi blir lite "höga". Vi kan hålla många
bollar i luften samtidigt, hitta lösningar och ha flera projekt igång och känna
att det är kul. I modern företagskultur kallar vi det positiv stress för att vi
ska hålla ett högt tempo och producera snabba resultat. Snart börjar rundgången
av stresshormoner. Pågår det länge går vi snart in i utmattning och fortsätter
vi ändå går vi mot utbrändhet.
Du är inte
psykiskt sjuk.
Många går omkring och känner igen några eller alla de här symtomen, men vågar
inte säga något. "De kommer alla tro att jag är en psykiskt svag människa
som inte klarar av mitt arbete, fast jag tycker det är roligt" är vanligt
att många tänker. Men det här är först och främst en fysisk åkomma, med
depression som följd, som kan få väldigt skadliga effekter om man inte sätter
stopp i tid. För som du sett kan man få många fysiska fel och det kan ta åratal
innan hjärnan återhämtat sig från de kognitiva besvären. Och stresströsklarna
kommer också vara låga ett längre tag.
Psykiska besvär börjar uppkomma när "reptilhjärnan" har varit i
"fly eller fäkta" situation för länge. Adrenalin är
ångestframkallande och serotonin, dopamin och oxytocin
hämmande,så efter tag kan du
också börja må psykiskt dåligt. Panikångestattacker är vanliga. Därför är det
viktigt att förstå att det mycket handlar om signalerna i hjärnan och kanske
inte har sin uppkomst i en grundläggande psykisk ohälsa.
Visserligen är det många som råkar ut för det här, personer med höga
prestationskrav och kontrollbehov och är ofta dåliga på att sätta gränser, men
med en bra ledning på din arbetsplats behöver inte det vara ett problem.
Känner du igen signalerna? Prata med dina chefer eller personalansvariga om din
situation.Det går säkert att
göra något åt den. Försök reda ut din personliga situation, det finns ingen
anledning att leva ett olyckligt liv när det finns så mycket där ute som kan
förändra ditt liv till det bättre. Låt det inte gå för långt. Det tjänar ingen
på.
Många delar av
livet.
Hem, arbete,
socialt liv. Livet har många sidor och det är sällan att bara en del gör att du
hamnar i en ohanterbar stressituation. Det är viktigt
för oss alla att vi har en del av vårt liv där vi kan få samla oss och hämta
nya krafter. En stressig period på arbetet klarar alla, men är det lika
stressigt hemma och om det sociala livet har börjat braka ihop är det viktigt
att du börjar titta på din livssituation. Är det så här jag vill leva mitt liv
och vad kan jag göra åt det? Har du det dåligt hemma så försök lös det. Har du
andra saker i ditt liv som är viktiga för dig mer än ditt arbete, så utveckla
dem. Så du kan fylla ditt liv med något meningsfullt när du inte arbetar.
Försök att hitta en tid per dag som är bara för dig, utifrån din personliga
situation. Det kan vara att ta en promenad, meditera, yoga, Chi gong,lösa korsord eller sudoko, avkopplande träning med inga krav på för hårt
tempo.
Men är du på väg åt andra hållet sätt stopp för det nu och sök hjälp.
Copyright Tor Dagerberg
Välkommen på
behandling!
Kontakta mig på:
eller
Telefon: 08-33 84
30
elller se hela hemsidan
på:
Källa:Human anatomy & physiology, Elaine N. Marieb
Kliniska erfarenheter av Tor Dagerberg
Föredrag och böcker av professor Robert M. Sapolsky vid Stanford university
i Cakifornia (t ex "Varför zebror inte får
magsår")
Christina Doctare (t
ex "Hjärnstress - kan det drabba mig?)