Vandra i en regnbåge
Terapeuten: ”Färgterapi är själens vitaminer”

Har du ibland känt att en viss färg är mer lockande än vanligt? Kanske har du, när du klätt på dig på morgonen, känt att idag bara måste du ha något lila på dig. Faktum är att vi verkligen kan ha ett behov av en viss färg. Färger påverkar oss instinktivt, och mer än vi tror.

– Färger är lika viktiga för vårt välbefinnande som vitaminer!
Det säger Karl Ryberg, psykolog och arkitekt, som ägnar sitt liv åt att sprida kunskapen om hur betydelsefullt färg och ljus är för hälsan.
   – Färgerna går rakt in i hjärnans äldsta del, reptilhjärnan, berättar han. Där finns områden som är ljuskänsliga. Reptilhjärnan går inte att tala med och den reagerar blixtsnabbt. Den är en kontrollstation för hormonsystem och kroppstemperatur, sömnrytmer och aggressivitet. Ljuset styr våra biologiska cykler och ”animaliska” beteenden.
De biologiska rytmerna är viktiga för att vi ska må bra och Karl Ryberg beskriver det som att vi blir hungriga på ljus och färg av olika slag, när det finns en brist i systemet.
   – Det finns ofta en ledsenhet bakom stress, oro, ångest, sömnlöshet och nedstämdhet. En ledsenhet som ger en massa sjukdomar. Med färg och ljus finns en möjlighet till stimulans på djupet och ledsenheten kan lätta, skrattet och lusten komma tillbaka. 
Karl Ryberg är konstnärsson och växte upp omgiven av färger. Nu lever han för färger. Han har utvecklat en färgterapi, han håller föredrag och kurser om färger. Han färgar sina kläder själv för att kunna klä sig i nyanser som inte finns att köpa. För dagen är han klädd i olika skiftningar av blått och grönt. Men när jag frågar så säger han att hemmet är inte är lika färgsprakande.
   – Min hustru skulle inte gå med på att jag fick härja fritt, förklarar han med ett skratt.

Karl Ryberg har ett helt eget bibliotek med litteratur ochforskning om färg. Sina kunskaper har han sammanställt i boken Ljusterapi och färgdesign. Han var med när ljusterapin växte fram i England och började fundera på ljuset i sig, vad det är som är välgörande i det.
   – Så småningom kom jag fram till att det är de rena färgerna som är mest spännande.

Vanligt vitt ljus består av en blandning av många färger, ett ljusspektrum. Det består av rena färger – de färger som finns i en regnbåge. Tillsammans utgör de det vita ljuset. De rena färgerna kallas för monokromatiska färger, för var och en av dem innehåller bara en enda intensiv färg, inga blandningar.
Karl Ryberg har lagt ned ett långt arbete på att konstruera en ”ljusglob”, där människor kan få uppleva effekten av de rena, monokromatiska färgerna. Ljusgloben ser ut som en stor rund hjälm som träs över huvudet. Den som ska få färgterapin håller i ett reglage själv, som kan vridas steglöst åt olika håll och lätt förändra färgen inne i globen efter eget tycke och smak. Vitsen är att den som tar emot ljuset själv ska kunna söka sig fram till vilken ”vitamin”, vilken ren färg, som den behöver just nu. Man ska lita på sin instinkt och välja det som känns bäst. Kanske stanna vid en enda färg, eller växla mellan flera.

Det känns faktiskt som att vandra omkring inne i en regnbåge, inser jag när jag provar globen. Lätt och luftigt och jag glider steglöst mellan de olika färgtonerna med hjälp av reglaget. Globen är ju rund och där syns inga skarvar eller begränsningar, bara ett oändligt hav av färg som breder ut sig. Och faktiskt, det känns tydligt vilka färger jag vill stanna upp vid. Den orange färgen har en otrolig dragningskraft, jag värmer mig vid den och det känns som om jag inte kan få nog. När jag provar ljusgloben igen, vid ett senare tillfälle, är det en helt annan färg som lockar. Ingen av färgerna var vad jag hade förväntat mig skulle locka innan jag satte mig i globen.
   – Att få se en ren färg är som att höra en alldeles ren ton, säger Karl Ryberg. Som att ta den perfekta vitaminen, kanske just den man lider brist på.

Att få ljus utomhus, använda dagsljuslampor och vanlig ljusterapi med vitt ljus, allt det är bra i sig, säger Karl Ryberg. Men han jämför med en människa som har B-vitaminbrist.
   – Inte säger vi: ”Han kan få lite A och C-vitamin istället, eller en blandning av lite av varje!” Nej, en brist kräver att man tillför rena preparat, i det här faller rena färger.

En ljussession varar bara i 10 minuter.
   – Mer än så behövs inte, det har erfarenheten visat, säger Karl Ryberg.
Han är övertygad om att färgerna har djupgående effekter på cellerna i kroppen och att de förbättrar hälsan.
   – Cellerna har sin egen intelligens och väljer energitillskott utifrån sitt tillstånd för stunden. Men detta är forskning i gränslandet. Det var många som experimenterade med ljus och färg inom medicinen under 1900-talet, innan läkemedlen kom i stor skala och slog ut allt sådant. Nu är det ingen längre som bryr sig om den kunskapen.

Det finns alltså inga aktuella studier på den här typen av färgterapi och Karl Ryberg har inriktat sig på ljus- och färgbehandling, inte i första hand för att behandla sjukdomar, utan för friskvård och personlig utveckling. Kunder är framför allt personer som vill minska stressen och öka sin kreativitet och ljusglober finns på en del friskvårdscenter.
Men Karl Ryberg säger också att ljuset aktiverar immunsystemet och sätter igång utrensningsprocesser i kroppen. Att få finnar, snuva, kroppslukter är inte ovanligt efter behandling med monokromt ljus, säger han.
   – Inte så roligt, men bra och nödvändigt för kroppen – och det går över.

Även livliga och dramatiska drömmar är vanligt.
   – Behandlingen kan i sig upplevas som en drömresa, lite som floating eller hypnos. De flesta blir glada, röda om kinderna och lite lyckligt lummiga efteråt.
   Jo, det stämde på mig, det var en skön och annorlunda upplevelse. Några utrensningsreaktioner blev det inte, vad jag märkte. På grund av de starka känslorna som jag fick inför de olika färgerna, så har nog min medvetenhet om färg ökat lite efteråt. Jag har börjat se på mitt hem och min garderob med lite andra ögon och planerar för några färgmässiga förändringar. Visst har färger betydelse för mitt välbefinnande! Kanske det räcker med att ha fått en insikt om det?

Text: Lena Olausson
Foto: Anton Svedberg

Så talar färgernas språk
I människans urgamla system för färgseende är rött, grönt, gult och blått de viktigaste färgerna. Färgerna har varit otroligt viktiga för vår överlevnad. Dag, natt, skog, blod – där finns en inbyggd djurkompass med livsviktig information. Fortfarande är rött en färg som gör oss upprörda, varnar och får hjärtat att slå snabbare. Förutom det som Ryberg benämner som de fyra grundfärgerna finns det fyra sekundära emotionella färger som också kan länkas samman med instinktiva och kollektiva känslouttryck.

De fyra grundfärgerna

► Rött är den färg som hjärnan snabbast hinner uppfatta och den påverkar direkt nervsystemet – adrenalinutsöndringen stiger och sätter kroppen i beredskap när rött ger signalen om blod, hot, fara. Röda saker uppfattar ögat som närmare och större än vad de egentligen är.
Rött ger också associationer till hetta, passion, styrka och mod. På kasinon blir gästerna mer yviga och spendersamma i röd inredning. Vid risk för bråk och panik undviker man rött, färgen finns aldrig hos tandläkaren, aldrig hos polisen.

► Grönt betyder för reptilhjärnan skyddande växtlighet, mat och vatten. Vi kan urskilja oerhört många gröna nyanser och våra ögon har ett bra djupseende mot grön bakgrund.
Grönt är vilsamt för ögat och maskiner och mekanisk utrustning är ofta grönfärgade för att skona ögonen på dem som arbetar. Grönt visar vägen till nödutgången.

► Gult, solens färg, knyter an till våra biologiska rytmer och gör oss pigga och klara i huvudet. Migrän och yrsel kan förvärras av vassa gula nyanser.
Gult kan i skuggiga rum ge en illusion av ljus och färgen används ofta i sammanhang där man vill ge en känsla av energi, vakenhet och alert bemötande.

► Blått samverkar också med de biologiska rytmerna, hjärnan läser av det blå ljuset som skymning och en förberedelse till sömn. Puls, blodtryck och muskeltonus sjunker av blått och ger en känsla av lugn och stillhet.
Färgen är självklar vid inredning av sov- och vilrum, i arbetslivet ger det en sober och stillsam atmosfär med möjlighet till balans och koncentration.

De fyra sekundära färgerna

► Orange, eldens färg, en symbol för trygghet, värme, gemenskap och matlagning. Många ätbara frukter och grönsaker är orange, ofta har nygräddad mat också orange toner, vilket matindustrin är noga med att utnyttja på förpackningar och annat.

► Turkos, motsatsen till orange. De djupa havens och de friska källornas färg, en nykter och lite reserverad kvalitet. Passar inte på mat, men går utmärkt till konstgjorda drycker. Färgen används i badhus och våtutrymmen, där man vill framhäva renlighet och fräschör. 

► Lime, som är färgen på vårens första gröna skott – en yster, ung och pigg kvalitet. Stimulerar till nytänkande i kontorsmiljöer, används ofta i barnkammare, ger spring i benen och en känsla av att våren redan har kommit.

► Violett anknyter till sen blomning, mognad frukt och står känslomässigt för avslutning, skördetid, förestående död. I denna tid kan också visdom träda in och färgen förknippas med andlighet. Ett rum i violett ger en stämning av innerlighet och lockar till djupare eftertanke. Används sedan gammalt av kyrkor och religiösa samfund.

Men andra vanliga färger då? Alla bruna jordtoner i naturen, betyder de ingenting? Nja, de uppfattas mest som bakgrundsfärger till de starkare signalfärgerna. Bruna toner ansågs länge som torftiga, fattiga och småsnåla färger. Men nu har miljörörelsen lyft fram dem som markörer för rena, ofärgade och naturliga material, en positiv kvalitet. Och i den moderna cafékulturen signalerar de, tillsammans med svart och guld, lyxkonsumtion och trendigt kakätande.

Källa: Ljusterapi & färgdesign

Hälsa 2009